Nu har jag ätit middag, duschat och funderat över hur skön min dag har varit. Jag har gått runt i min egen värld, lyssnat på min egen musik och pratat med migsjälv. Jag har komit igång ordentligt med mitt projektarbete och jag har börjat jobba på en ny bloggdesign. Det känns som att Alanya inte är en speciellt passande design just nu, då jag flitigt skall använda min blogg även på Mallorca i fem veckor med skolan. Därför lägger jag strax den designen åt sidan, och kommer med något nytt, lite ljusare och lite nyare.

Har klickat runt på lite bloggar, som alltid, sjukt hur man kan fastna vid datorn när det finns tusen bloggar man vill läsa. Hur som helst så kom jag in på en Alanya tjej Igen, det finns gått om folk som älskar staden minst lika mycket som jag gör, däremot hade hon vänt på det vilket jag tyckte var lite komiskt:

Välkommen till Alanya, staden som tjatar ut all musik på bara några dagar! Staden med likadana krogar överallt........med likadan dricka, samma priser, samma musik, likadana flörtiga bartendrar, samma äckliga gubbar, samma snorfulla ungdommar.. Staden där alla killar blir kära i dig, eller hatar dig, det finns inget därimellan. Staden där killarna får en ny tjej varje vecka... Staden där alla är försäljare, oavsett om du är på stranden, i stan eller på klubben. Alla har något dom vill sälja till dig...
Alanya, the city I love....... pretty wierd ha?

Kul syn på det, tycker jag. För visst stämmer det helt och hållet, det är bara inte det perspektivet man brukar framföra något som man älskar på. Smart och kreativt och det fick mig att skratta och faktiskt längta tillbaka. Det är det man saknar, man saknar enkelheten och allt vad Alanya är. Man saknar en stad fylld av rörelse och fylld av förväntningar. En stad med städig förnyelse och nya människor. En stad fylld med folk. Folk som älskar. Älskar Alanya.

Iyi geceler sevgilim.. Hoscakal!